Alone Together - Sherry Turkle

Nu har jag läst Alone together - Part One och första kapitlet i part two Always on. I part one berättar Turkle om robotar och spel i en uppmuntrande klart positiv inställning till vad dessa robotar kan göra för mänskligheten, det vill säga inte bara underlätta farliga moment som industrirobotar tillhandahåller utan även kunna bistå äldre människor och dementa att fylla ut deras ensamhet med att kunna ge lite kärlek. Första kapitlet i Always On är mer av en negativ ton till våra hjälpmedel som twitter, mobiler och e-post. Turkle berättar om online verktyg som inte tillåts stängas av inte ens på semestern och hur detta att alltid vara online blir en livstil de inte kan vara utan samtidigt som de saknar utrymme för att få reflektera och tänka själva utan att bli störda av sitt digitala ”SELF”.

"Those who use BlackBerry smartphones talk about the fascination of watching theri lives "scroll by". They watch their lives as though watching a movie. One says, "I glance at my watch to sense the time; I Glance at my blackBerry to get a sense of my life"

Vi lever verkligen i ett scrollande samhälle. På min VFT är det stundtals tyst i fika rummet för alla sitter och scrollar igenom meddelanden på sina smartphones. Jag kan bara gå till mig själv att jag varje dag i vardagens alla moment måste svara på sms på mobilen oavsett om jag springer till tåget, står i kassan och ska betala, torkar ett barn i rumpan. Höjden var nog när jag arbetade på ett stort Telecom företag och var tvungen att svara före tre signaler, detta för att avdelningen inte skulle få dålig svarsstatistik. Detta medförde att personalen i fikarummet diskuterade problem som uppkom när man satt och gjorde nr 2 på WC och fick ta samtal även där från leverantören. Själv har jag ett behov av att kolla min e-post två gånger om dagen bara för att upptäcka att jag har ett tjugotal att gå igenom varav hälften är olika trådar på fejjan. Vad gör man? I mitt fall så markerar jag samtliga fr fejjan som lästa trots att jag inte har läst dem. Visst kan jag ta bort den kopplingen mellan fejjan och mejlen men det vill jag inte, kanske jag missar något viktigt. Kan inte låta bli att hålla med Turkle att det vi säger är redan bortkastat av mottagaren som även hon förmodligen ser sin tid dyrbar och kastar många olästa mail. Tanken hissnar om man sätter äggklockan på hur mycket tid man lägger ned på att svara på mejl och de retursvar man får.