Barn-Filmprojekt 19:e Mars

En spännande start på vårt filmprojekt med mina barn på VFU:n. Vi fick tre fina sagor och en extra med en liten twist. Barnen tre flickor, sex och fem år gamla är mycket duktiga berättare. Dom har en bred erfarenhet hur man berättar en saga med en början en mitt och ett slut. Detta eftersom pedagogerna i den  här gruppen har ett stort fokus på att lära barnen det svenska språket. Barnen blir indelade i grupper beroende på kunskapsnivån.. Sedan berättas det flanosagor för de yngre och sagor ur böcker för de äldre.

Med tanke på att barnens ålder så valde vi att filmad en saga där barnen själva har ritat sina figurer som vi laminerat, barnen fick även måla en bakgrund. Vi har haft två kameror som sedan har filmat sagan de berättat.

De problem vi stötte på var att barnen pratade gärna med "dockorna" ur bild, när de lägger ner dem på golvet. Jag fick visa tjejerna vad vi såg i kameran och rita ett streck som visade att under sträcket så syntes inte handen i rutan.

Varför gjorde vi inte en stop-motion film där man fotar ruta för ruta kan man fråga sig. Eftersom vi inte vet hur många tillfällen vi kan få med barnen på grund av miljövecka och deras egna aktiviteter så hade vi bara den här dagen att förfoga över. Det är möjligt att det kan bli något till tillfälle. Men vi fick rätt bra material med oss och barnens egna figurer - karaktärer var helt underbara



Didaktisk: Barnen över sig i det svenska språket. De lär sig hur en handling berättas med ett början en mitt och ett slut. Föremålsanimation är fördelaktigt i förskolan eftersom de kan fortsätta använda sina karaktärer i nya berättelser. Leken tar inte slut i den färdiga produkten filmen. Det finns även digitala program som Dvolver som är användarvänliga där kan man göra en film på tre minuter man väljer scener, karaktärer och musik samt vad karaktärenra ska säga. Sajten är på engelska så det kräver lite förklaring för de yngre barnen.  Länk till animerad-film-generator DVOLVER

YouTube

Sitter hemma och intervjuar min son Dennis 12 år om hans bästa vän YouTube jag ställer frågorna och får några motsträviga svar. Men när jag ställer frågan om hur barn och ungdomar framställs på YouTube så får Dennis en distinkt blick. - "Men mamma har du inte sett alla filmer som invisible children ger ut på YouTube"? Trots att  jag vet lite om vilken bra källa YouTube videos kan vara känner jag mig otroligt dum. Dennis ber mig söka på Kony den där hemska militären dom vill fånga. Så hittar jag klippet som för mig är en 30 min lång film men Dennis är bestämd det finns inga filmer på Youtube det är videoklipp. Videon är en halvtimma lång och så gripande att jag själv kände hur kinderna blev våta. Det var så fruktansvärt att se hur dessa barn far illa att intervjun med en pojken Jacob från Uganda en pojke som vill bli advokat men har inga pengar till skolan i ett annat klipp gråter han hulkande och säger att han inte längre vill leva på jorden han har inget att leva för.  

     Vi får en bild av hur barn i Uganda flyr till militära anläggningar för skydd från rebellerna som mördar dem eller gör dem till barnsoldater. Killen som snackar i filmen hade 2003 fått kontakt med Jacob som berättar hur han fick se sin bror bli mördad. Vi får se hus där barn ligger i långa rader och sover söker skydd. Studenter över hela USA och Canada har visat vad de står och genom en liten peng stöder ett projekt kallat TRI projektet där pengarna går till att bygga upp skolor så att barnen kan bli självständiga. Dom har gjort detta till en nationell angelägenhet så USA militären 14/10 2011 skickade instruktörer för att lära upp militären i Uganda. Lära dem att skydda sig och försöka fånga denna rebell. 

     Man kan köpa ett action kitt och stödja verksamheten. Man pratar om en annan värld 750 000 miljoner facebookar användare. Att vi som lever i denna digitala värld kan uppnå så mycket. Så som  Invisible children  vill göra en världskändis av KONY denna rebellledare. De har fått kända skådespelare som Cloney och Angelina, idrottsmän politiker, tv-profiler som Opera att ställa upp och för  ut budskapet att Kony ska gripas. Invisible Children kommer ha en manifestation den 20/4 2012 där de kommer sätta upp posters och stora reklamskyltar där de porträtterar denna onda rebell ledare Joseph Kony. .På planschen ser man tre figurer framme i förgrunden är en bild av Kony bakom honom en bild av Bin Laden och bakom honom en bild av Hitler. I en scen där barnen sover på marken tätt som om de var döda säger speakern att hade detta skett i USA så hade det varit första sides nyheter på Weeks News. Vi glömmer bort hur bra vi  har det när vi vaknar trygga i våra sängar och det största problemvet man har är att få tiden att räcka till. Det är filmer och aktioner som detta slag som får en att vakna till och känna efter att man är människa. För det finns definitvt inget humanitärt i Koneys agerande bara våld och makt. Drömmen att fånga Kony lever vidare idag.. så slutar filmen. Idag kunde jag se att denna film haft 85.199.694 tittare  det säger lite om vilken genomslagskraft Youtube har.

Konfliktförlösningens början - Sången

Filmsekvensen sången visas här: http://www.youtube.com/watch?v=8urqwiBWJvw

Näranalys: Kan vara en sekvens i en film (Seendets språk)

Reception:

I filmsekvensen undrar grevinnan vem pojken är om han har han blivit bestraffad? Han är ett speciellt fall svarar Clément. Deras konflikt uppstod när Morange ogillade att Clement uppvaktade hans mamma och i och med det hällde ut bläck över läraren. Därför får Morange inte sjunga sitt solo. Kören sjunger första versen och nu äntligen ger Clément ett tecken och låter Morhange sjunga sitt solo han är förlåten.

Analys: 

När grevinnan undrar över pojkens placering kan vi se Morhange i helbild med kören till höger stå på ett ben lutad mot den kalla karga marmorpelaren. Huvudet hänger det ger ett intryck att pojken har gjort något dumt. När kören sjunger är bildutsnittet halvbild och kameravinkeln har ett normalperspektiv. Kamerans rörelse är något mellan panorering och åkning. Detta medför att vi i publiken får se hela det sakrala rummet och samtliga medverkande i rummet i en 180°graders vinkel av rummet platsen och människorna i den.  I och med det får man en upplevelse som om man stod mitt i rummet att helt enkelt att kameran är centrerad. När Clèment ger tecken att Morhange får sjunga ser vi pojken stå nästan gömd bakom pelaren. Kameran går över till grevinnan som vaknar till och nyfiket registrerar denna paus i sången som om nu kommer något riktigt bra. Kameran går vidare till de oroliga småpojkarna ibland åskådarna som vaktmästaren stramar upp detta medför att även vi tittare stramar upp oss vi är ju också en publik dock ej på samma arena.  Kameran går tillbaka till Clement som ger Morhange tecken igen och även Morhange sträcker på sig gör sig redo att sjunga sitt solo. Så kommer den allra ljusaste änglarösten och vi åskådare drar en lättnandes suck. Konfliktförlösningen tar sin början här. Vi får en känsla av att nu kommer alla problem och konflikter att ordnar sig. Vi vet inte att den stora konfliktförlösningen mellan den onde rektorn Rachin och den gode handledaren Clement står för dörren.

Filmanalys "Les Choristes"

Filmsekvensen om Pépinot: http://youtu.be/izUeB3YvdT0
Filmen om uppsägningen: http://youtu.be/2Dl8CCzwTfA
Filmen om pappersplanen: http://www.youtube.com/watch?v=8urqwiBWJvw


Lite allmänt om Filmen les Choristes
Kommer redigera texten när jag inte har feber
En helt underbar film som utspelar sig i 40-talets Frankrike på ett pojk internat.  Här är mina egna funderingar om filmen i sin helhet. Vår grupp ska redovisa konfliktförlösningen och min del kommer i nästa inlägg.

Inre kontext: Huvudkonflikten i filmen finner vi mellan den onde Rachin kontra den gode M Clément sätt att uppfostra eleverna. Vad lär vi oss? Våld skapar våld. Kan mycket väl vara pudelns kärna. Bestraffning genom exklusion/uteslutning från gruppen, från det roliga, är M Cléments syn på barnuppfostran en mycket bättre didaktisk uppfostran.Vi lär oss att det finns andra vägar till att lära sig ta konsekvenser,(scenen där de sjunger för grevinnan och äntligen får Morhange sjunga sitt solo. Han har blivit straffad exkluderad för att han hällde ut bläck över läraren) M Clement visar att man ska stå för vad man gjort och i och med detta vinner han klassens förtroende utan våld. Han ger dem även ett redskap att tycka om och växa i kören "les Choristes". Bland pojkarna finns huvudkaraktärerna Morhange ibörjan av filmen som gammal dirigent och Pepinso som kommer med musiklärarens dagbok. Detta för oss tillbaka till en svunnen tid där vi får följa de pojkarnas öden.

Yttre kontex: Filmsekvens utspelar sig i en karg “klosterliknande” internat miljö där kontrasten mellan det gröna böljande lanskapet utanför möter det hårda karga slitna och smutsiga internatet - Fond de l’Etang. Näranalys: Avstnittet där Pepinot  Den röda bussen zomas in i en sidvy kameravinkeln är taget ur  ett grodperspektiv, man ser M Clément hejda sig från att stiga in i bussen då Pépinot ropar och kommer springande på den vackra landsvägen där solen dansar in mellan lövträden. Det är en otroligt sinnligt och vacker scen. Pojkens väntan efter en pappa varje lördag är slut. Där står han med nallen och sjömanssäcken och blir först nekad men sedan stannar bussen och våra hjärtan  stannar ett slag... han får följa med..


Intensionsanalys -- sändarens avsikter

Receptionsanlys -- mottagaren (upplevelser)

Jag valde upplägget med receptionsanalys och näranalys.

Reception: Den sadistiske, girige och förljugna Rektor Rachin har för egen vinning tagit åt sig all ära för den otroligt fina gosskören och skall i denna scen ta emot en medalj från grevinnan finansiären till Internatet. Han lismar sig och vill veta när han ska bli dekorerad. Han får ett kort samtal och måste ursäkta sig.

Perception/Analys: Här inser vi att denna diskurs talar om för oss att samtalet och hela situationen uppstår i ett meningsbärande sammanhang där det är underförstått att något har hänt.

Reception: Man ser sedan i filmen hans Renault (veteranbil) hastigt köra genom lövskogen till internatet där brandmän och brandbilar och orolig personal möter honom. I en scen ser vi röken över skolan och den missanpassade Chabert i förgrunden rökandes på en cigarett. smått leende som han njöt av sin hämnd på skolan och rektorn.(I mitten av berättelsen planterades den missanpassade farlige eleven Chabert in i handlingen Han blir oskyldigt satt i fängelse för stöld.)

Perception/Analys: Här har man planterat in ett diskurs till som tillåter oss bilda en åsikt, där vi tror att stora pojken tänt fyr på skolan innan vi får se honom med cigaretten.

Reception: Personalen tror att pojkarna brunnit inne. Men precis då ur röken kommer Mr Clément med sina gossar. Trots att Mr. Clément Mathieu räddade barnen får han skulden för branden och blir avskedad. I detta skede konfliktförlösningen får vår hjälte Mr. Clément äntligen säga vad han tycker och tänker om den sadistiska rektorn Rachin som mot sin vilja arbetar som rektor och tar ut sitt missnöje över barnen,

Perception/Analys: I den här delen luras vi som tittare till att tro att M Mathieu kommer att hyllas som hjälte då han räddade barnen, men istället blir det precis tvärtom. Som betraktare får man på nära håll se det orättvisa i hur historien utvecklar sig då den “onde” Rachin slutligen besegrar den “gode” M Mathieu.

Reception: Denna början på konfliktupplösning har vi väntat spänt på hela filmen. Clément kallar rektorn galen och rektorn kallar Clément en misslyckad musiker. M Clément blir ytterligare straffad av rektorn som inte tillåter barnen att ta farväl av den omtyckte läraren. Barnen finner en väg till ett avsked och kastar svalor med hälsningar.

Perception/Analys: Här träder estetiken in, det sinnligt tilldragande. Vi får uppleva den ljuvliga avslutningen som vi väntat spänt på hela filmen. denna estetik får oss att slappna av när vi nu vet att barnen fick säga farväl till Mr. Clément, detta är det estetiska fenomenet i filmen. Som betraktare finner jag de fladdrande små händerna likt små vingar, en  symbol för frihetens duvslag. De viftar glatt till oss och barnens sång avslutar scenen.  Rachin vill hejda deras sång men inte kan få upp dörren som är låst. Vi får följa med Mr. Clément till bussen och scenen där den föräldralösa Pépinot är hjärtgripande. Därefter följer scenerna där vi tittar får alla frågor besvarade alla knutar -  konflikter löser sig i avtoningen.

Reception: Allting löser sig:I korta klipp får vi se Morhange lämna skolan hand i hand med sin vackra mamma, Violette Morhange. Pojken får gå i en musikskola och när Mammans pojkvän ville sätta honom på internat så lämnar mamman Pojkvännen -Ingenjören. Pojken återförenas med mamman och blir en stor dirigent. Konflikten mellan rektorn och eleverna löser sig då Lärarna och eleverna vittnar om misshandel och svindel vilket resulterar i att den ryslige Rektor Rachin blir avskedad. .

Animering från den 6:e Mars

Den 6:e mars var det lite folktomt i min "animerings grupp" så jag fick nöjet att arbeta med Micke och Zara. En snabb idé  om en boll som skulle utveckla sig blev så här "med vind i segel" en enkel animation med blandteknik (whiteboard-, cutout- och figuranimation). Det påminde mig om en rolig tid när jag gick på krokikurs då som nu upplevde jag att man många gånger gör bättre ifrån sig under tidspress. Min bästa snabbskiss av en naken man hopkrupen som en boll finns kvar på näthinnan. Så även denna söta film:) 

Alone Together - Sherry Turkle

Nu har jag läst Alone together - Part One och första kapitlet i part two Always on. I part one berättar Turkle om robotar och spel i en uppmuntrande klart positiv inställning till vad dessa robotar kan göra för mänskligheten, det vill säga inte bara underlätta farliga moment som industrirobotar tillhandahåller utan även kunna bistå äldre människor och dementa att fylla ut deras ensamhet med att kunna ge lite kärlek. Första kapitlet i Always On är mer av en negativ ton till våra hjälpmedel som twitter, mobiler och e-post. Turkle berättar om online verktyg som inte tillåts stängas av inte ens på semestern och hur detta att alltid vara online blir en livstil de inte kan vara utan samtidigt som de saknar utrymme för att få reflektera och tänka själva utan att bli störda av sitt digitala ”SELF”.

"Those who use BlackBerry smartphones talk about the fascination of watching theri lives "scroll by". They watch their lives as though watching a movie. One says, "I glance at my watch to sense the time; I Glance at my blackBerry to get a sense of my life"

Vi lever verkligen i ett scrollande samhälle. På min VFT är det stundtals tyst i fika rummet för alla sitter och scrollar igenom meddelanden på sina smartphones. Jag kan bara gå till mig själv att jag varje dag i vardagens alla moment måste svara på sms på mobilen oavsett om jag springer till tåget, står i kassan och ska betala, torkar ett barn i rumpan. Höjden var nog när jag arbetade på ett stort Telecom företag och var tvungen att svara före tre signaler, detta för att avdelningen inte skulle få dålig svarsstatistik. Detta medförde att personalen i fikarummet diskuterade problem som uppkom när man satt och gjorde nr 2 på WC och fick ta samtal även där från leverantören. Själv har jag ett behov av att kolla min e-post två gånger om dagen bara för att upptäcka att jag har ett tjugotal att gå igenom varav hälften är olika trådar på fejjan. Vad gör man? I mitt fall så markerar jag samtliga fr fejjan som lästa trots att jag inte har läst dem. Visst kan jag ta bort den kopplingen mellan fejjan och mejlen men det vill jag inte, kanske jag missar något viktigt. Kan inte låta bli att hålla med Turkle att det vi säger är redan bortkastat av mottagaren som även hon förmodligen ser sin tid dyrbar och kastar många olästa mail. Tanken hissnar om man sätter äggklockan på hur mycket tid man lägger ned på att svara på mejl och de retursvar man får.

Sunday bloody sunday

Sunday bloody sunday... U2:s protestsång om stridigheterna i Nordirland är välkänd. Då var det 80-talet, man hade skoldansångest och var tvungen att ta elvabussen hem på grund av konservativa föräldrar. Tillbaka till 2000-talet... lite blod blev det när jag tillverkade en säng till min byggmodell. Man kan nu beskåda vår grand lit som står stadigt förankrad med knappnålar på byggmodellens golv. Så här blev mitt resultat. Förstår att det ska vara en avskalad arkitekt modell men det kliar i fingrarna att klä modellen med tapeter och textilier kanske en liten lysdiod i en lampa. Fler som kännt så?

Installation a la Carrie Smith

Det var en mycket innehållsrik tisdagkväll vi hann även med allas rums installationer. Vi använde rummet som arena för det material och uppgift vi fått utifrån Carrie Smiths bok. Mitt uppdrag var att under mina resor samla på material som jord och bär där det kan tänkas finnas pigment och med endast tillsatt lite vatten måla ett bild med dessa pigment.

     Jag samlade material från vägen mellan busshållplatsen och hemmet. Det blev mossa, bark, gräs, blad från Bellis och Styvmorsviol, lite mandarinskal, löv från ek, pil och lönn. Jag valde ett kraftigt akvarellpapper med lite halvgrov gräng. Gräset med jorden färgade papperet brunt. Mandarin skalen ihop med lönn bladet gav en brunröd färg. Saften från skalet var precis vad som behövdes för att få fram färgpigmenten från bladen. Gräset blev brunt men blombladen färgade papperet grön och det var en liten överraskning. Att det fanns lite rött pigment kvar i lönnlövet visste jag redan från NO kursen jag nyss avslutat det är ett magnesium ämne som finns i lövet som gör det rött på hösten. Många av vår akvarell färger och olje färger är ju baserade på pigment från naturen och metaller. 

    Det var roligt att se allas alster och hur väl de hade använt rummet i sin uppgift. Vi stannade länge i en lång korridor och såg hur det pyttelilla installationen av pärlor, liten plasfigur, hörlurar, ett bokmärke från Trelleborg, hörlurar, id-bricka halsband, och ett ljus. Denna koncentration av små föremål mot de grafitgrå golvet gav en speciell effekt lite av Gullivers Putteland eller som Therese nämnde "väskkonst" sånt som ligger längst ner i väskan. 

     Vi fick ta del av någons möten med typografi på resor, mönster likheter/olikheter som satt uppsatt på mot en svart vägg vilket gav de färgglada bilderna stuns. Jag fastnade för bilden med grönt gräs och dött gräs hur dessa bilder ingår i ett kretslopp. Läraren såg något annat att bilderna med målade gubbar på fingrarna och tumavtrycket satt så nära en väggkontakt. Jag tyckte bilden av sverige med broderad allmogetavla och mellanmjölk var så typiskt sverige och såg kopplingen till det gotiska typsnittet - tyska tinnar och torn och det snirkliga sirliga thailänska typsnittet likt deras tempel. 

     I vår grupp hade Camilla lagt stenar som bokstäver i en trapp (hon har trapphuset som rum), jag hade strött mina fynd runt ett hörn så man kom in i ett nytt rum (mitt sovrum) där min tavla gick att beskådas, Robin hade sin kub med bilder av vad som konsumeras på förskolan (som han har som rum. Mitt arbete fick en "grön" tråd av läraren. Jag hade hängt en grön foppatoffel stl 22 i början av min installation och avslutat den med den gröna påsen. Det var roligt att se åskådarnas nyfikenhet och förvåning att det gick att måla med gräs, lera och trötta torkade löv. 

Modellbygge med kapaskivor.

Hjälp vart tar tiden vägen. En intensiv vecka på VFT och lika intensivt var det i tisdags med modellbygget av kapaskivorna. Jag valde att bygga min i skala 1:20 det vill säga fem centimeter på linjalen är en meter. Jag fick till alla sidorna och han med ett fönster. Resten fick jag bygga vidare på hemma. Materialet var lätthanterligt när de kom till att sticka i nålarna och sätta ihop dem. Det svåra tyckte jag var arbetet med skalpellen hade man inte ett visst tryck så gick den inte helt igenom eller så blev snittet inte riktigt rakt. Med tanke på hur vass en skalpell är och gammal erfarenhet så rekommenderar jag att man använder dessa verktyg i högstadiet och gymnasiet. Till de yngre barnen tror jag mer på limpistol och kartong eller ett hårdare papper. Mitt rum blev tillslut den lilla fyrkant jag tänkt mig. Hade varit kul att klä väggarna med mina bilder. Kanske blir så tillslut. Bild kommer snart